allting var mitt fel.

det gör så jävla ont och tårarna slutar inte rinna.
imorgon är det ett år sen.
jag klarar inte av det här,
jag har aldrig känt mig så svag som jag gör just nu.
allting snurrar, tårarna slutar inte rinna.
kommer det alltid göra såhär ont?
hur ska jag då orka med det här?
jag vill bara spola tillbaka tiden och få det ogjort.
jag skulle göra allt för att få den önskan uppfylld.
exakt allting.
nu ska jag sova mig själv till sömns,
sen ska jag gå upp och åka till david.
fan vad jag behöver dig just nu.


jag finns i varje steg du tar, så du behöver aldrig mer vara rädd
matilda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0